Direktlänk till inlägg 11 juli 2011
Såhär är det.
Vi började som vänner, det var lugnt, men det var bara på låtsas.
Du var hängiven, det tog inte lång tid innan jag kallade dig min.
Det enda du hörde från mig var hur bra vi passade ihop.
Det var det enda du hörde från mig...
Men sen du försvann, kan jag andas för första gången.
Jag har gått vidare.
Tack vare dig, har jag fått vad jag vill.
Sen du försvann.
Hur kan jag uttrycka det, du uttryckte mig?
Jag föll till och med för den där jävla kärlekslåten.
Hur kommer det sig att du aldrig sa att du bara ville vara med mig?
Jag antar att du inte kände så.
Men sen du försvann, kan jag andas för första gången.
Jag har gått vidare.
Tack vare dig, har jag fått vad jag vill.
Sen du försvann.
Du hade din chans men du sabbade den.
Out of sight and out of mind.
Håll käften, jag orkar inte ta det,
igen och igen och igen och igen.
Sen du försvann.