Sara Lindahl Erlandsson

Direktlänk till inlägg 11 juli 2011

JAG LITAR INTE PÅ NÅGON ANNAN ÄN MIG SJÄLV

Av Sara Erlandsson - 11 juli 2011 21:29

Om någon förklarade för mig hur människan egentligen fungerade så skulle många utav mina djupa frågor bli bersvarade. 


Det finns ingenting jag hatar mer än lögner och personer jag inte kan lita på. Jag har blivit sviken så många gånger att varje gång någon ljuger för mig kan jag inte låta bli att bli helt vansinnig. Det är inte det att jag blir arg för vad personen ljuger om. Jag blir inte upprörd för att personen ljuger, jag blir upprörd eftersom att jag efter det inte kan lita på denne längre. 


Tillit har, av någon anledning jag inte vet varför, blivit väldigt viktigt i mitt liv. 

Men på senaste tiden har jag börjat fundera mer och mer. Det finns egentligen ingen man kan lita på, eller? Har ni hört talas om altruism? 


Altruism är när man gör allting för sin egen vinning. Kan du komma på en god gärning du gjort för någon annan som du själv inte vunnit på? Att du skickar pengar till fattiga barn, är det verkligen endast för att du tänker på barnen? Eller får det dig även att känna godhjärtad? Det är klart du gör. Du kommer aldrig kunna göra något för någon annan som du själv inte får ut något utav. Att ge en komplimang till någon gör du för att göra en människa glad, för att du ska bli glad eller för att denne ska tycka du är snäll, med detta säger jag inte att du inte menar det du säger. 
 

Nu kommer ni med frågan "hur kommer det sig att vissa offrar sitt egna liv för att rädda någon annan, om det inte vore för att han tänkte på den utsatte?"
 

Detta kan man se från olika synvinklar.
Är det någon älskad är det självklart, man vill inte utsätta sig själv för den smärtan att en älskad går bort. Du vill inte uppleva den sorgen, därmed skulle du givetvis göra allt för att rädda personen. 

Däremot, är det en främling, hur skulle du själv då kunna vinna på det? 

För ett tag sen berättade en person för mig om när hon och hennes man var i Thailand när tsunamin 2004 inträffade. Jag berättar bara lite kort nu. De hade sett vågen komma på långt håll och hon hade tagit tag i sin man för att springa därifrån upp på ett hustak där vågen inte skulle nå dem. På vägen upp på stranden hade hon sett hur det låg en man på stranden som hade trillat, skadat sig illa och inte kunde ta sig därifrån. Hon berätta då att hon inte hade brytt sig om det eftersom det enda hon tänkte på i det ögonblicket var att rädda sig själv och sin älskade. Hennes man däremot, tänkte inte som sin fru. De sprang upp på taket och väl där uppe slet mannen av en elledningssladd och knöt runt magen, efter det hoppade han i vattnet som nu hade tagit över hela stranden, och räddade mannen de sett liggandes nere på stranden. 


Varför gjorde han detta?

Jo. Att paret ville rädda varandra, fast egentligen sig själva från en stor hjärtesorg, var ju tydligt. Hade det inte vart så hade de stannat upp på stranden för att plocka upp mannen. Istället fortsatte mannen upp till taket med den han älskade mest, alltså den som också kunde påverka honom mest om hon blev skadad, och sedan räddade han mannen. Hade han inte räddat mannen och bara låtit honom dö hade han förmodligen inte kunnat sova gott någonsin mer. Anledningen till detta var för att han visste att han kunde rädda mannen. De andra 225.000 människor som dog, kunde han inte rädda och därför kan han inte ha dåligt samvete för det heller. 

   


Förstår ni hur jag menar?

Jag skulle kunna komma med 100 fler exempel men jag tror ni förstår vad jag menar ändå. Visst känns det hemskt att veta att man är så ensam och att alla är så egoistiska? Det finns ingen som skulle göra något för dig bara för din skull. "Bara för din skull" är sånt jävla bullshit. Det finns inget sådant. Allting handlar om hur egoistisk människan är och jag tror det är det vi måste lära oss. 


Att inte lita på någon annan än dig själv. Det gör inte jag. Jag litar bara på mig själv. Och visst är det tråkigt? Men det är så det är, och förmodligen alltid kommer vara. Alla kommer alltid skydda sig själva i första hand. Därmed kommer alla lögner, för att skydda sitt eget skal. 


Men det vi inte tänkt på är hur mycket vi förstör för andra.

Men fortfarande, allt handlar alltid bara om oss själva.

 
 
Ingen bild

anonym

12 juli 2011 20:43

"Die kunst kein Egoist zu sein" - Richard David Precht
Du borde läsa filosofi. "Läsa" som i böcker och skola...! Om du inte har något emot de så kommer jag här med mina egna funderingar (annars så kan du givetvis skita i att läsa dem):
Om en god gärning görs för att tillfredställa sig själv, är det då fortfarande en lika god gärning? Det är ju i grund och botten bara gärningsmannen som är subjekt för denna känsla. Den eller de som är utsatta för den goda gärningen kommer inte att skilja på hurvida gärningen gjordes i altruistiskt eller egoistiskt syfte. Den goda gärningen kommer rent materiellt att kvarstå.
Frågan är om vi kan förvänta oss mer än så. Hur hade det sätt ut om alla hade handlat för andras bästa. Man måste ju behålla i åtanke att vi inte kan handla osjälviskt utan att vara själviska i första hand. Man måste ta vara på sig själv om man vill kunna hjälpa andra om du förstår vad jag menar med denna vaga antydning.
En ända fullkomligt osjälvisk handling som jag kan komma på är den du har valt att ignorera. Förtroende. Du litar på människor för att du tror på deras "godhet" (om du nu tror på godhet/ondhet eller inte är visserligen en annan viktig fråga). En människa totalt utan känslor hade inte varit förmögen att lita på andra människor. En människa utan känslor har bara sitt förnuft (sin intelligens) att lita på. Och rent objektivt så är det totalt idiotiskt att lita på andra människor. Du riskerar hela tiden att bli huggen i ryggen. Men om vi inte litar på andra människor kan vi heller aldrig riktigt va människa. Det skulle enligt vad jag tror och tycker innebära mer eller mindre total avskildhet (även om denna avskildhet inte är ytlig). Däremot så innebär de också sälkerhet gentemot emotionella hot som du utan tvekan har bekantats med, så tråkigt det än är att höra.
Men vet du va?! Jag tror jag litar på dig!

anonym

Sara Erlandsson

12 juli 2011 21:21

Jag har väntat på din kommentar hela dagen! Äntligen kom den :-D
Haha, visste att du skulle fundera på vad jag skrivit.

Hm, jag blir facinerad av dina tankar alltså! Vet inte vad jag ska svara på det hela riktigt. Du har i princip samma tankar som jag har, bara att jag skriver inte ut allting så invecklat.

Klart man inte kan riktigt vara en människa om man går omkring och tänker på hur alla andra vill en illa, man skulle ju bli helt galen. Man måste ha någon att lita på och det jag menar är att man kan nog egentligen inte lita på någon annan än sig själv fullt ut.

Men man kan fortfarande ha förtroende för en människa, t.ex att om man berättar en hemlighet så behålls den, men det är nog inte riktigt den tillit jag menar. Jag kan inte riktigt beskriva vilken tillit jag menar i ord utan det är en känsla jag har på insidan.

Något som egentligen bör finnas hos alla människor fast som jag aldrig har känt från någon än mig själv, och jag är inte ens ärligt mot mig själv i alla aspekter.

 
Ingen bild

anonyma

12 juli 2011 21:43

Haha de va som fan!

Jo jag kan definitivt hålla med om likheterna mellan våra åsikter i de flesta aspekter. Jag måste själv erkänna att jag har slutat att tro på människor i filosofisk mening för länge sedan. Vi är helt enkelt för operfekta för att va perfekta... Och de e deprimerande. Det som gör oss till människor är i grund och botten våra fel, våra känslor. Fy fan för de asså..

anonym

Sara Erlandsson

12 juli 2011 22:59

Jag vet. Det finns ingen som är perfekt, ingen som någonsin kommer bli perfekt.

Undra om inte enda vägen till perfektion är lycka. När man är lycklig har man accepterat livet som det är, även alla fel, allt ondsint samt alla motgångar.
Men hur ska man acceptera allt som det är om man måste ha en rädsla för andra människor och hur opålitliga dem är. Därför är det nog enklast att bara lita på sig själv och ingen annan, så slipper man bli besviken = att bli lycklig.

Lycka handlar om att älska sig själv och förstå innebörden av livet och även uppskatta det, tror jag. Man måste nog inse att det finns ingen annan än DIG SJÄLV som kan göra dig lycklig. Vi måste lära oss att klara oss på egen hand och sluta vara beroende av andra människor. Alla går sin egen väg i livet och det är det allting handlar om, att gå sin egen väg. Att lyssna på sitt eget hjärta och lära känna sig själv.

Det finns ingen du kommer leva med längre än dig själv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sara Erlandsson - 3 augusti 2013 13:37

Vi åkte ner till strömstad och hälsa på Emma som bor där. Vi festa, shoppa, käka och bara hade det gött en hel helg! ...

Av Sara Erlandsson - 3 augusti 2013 13:24

[Bild] [Bild]

Av Sara Erlandsson - 23 juli 2013 15:40

Så jävla gött att bo på landet i ett litet samhälle. Vi solar, badar, åker runt på kinnekulle och hittar på massa grejer. Här är lite bilder från de senaste dagarna. Dock är det inte med några bilder från i fredags och lördags. Då drack vi några styc...

Av Sara Erlandsson - 19 juli 2013 13:05

Igår bada vi, kolla på film hos mig, sen åkte vi och spela volleyboll o nån konstig blandning av rugby och amerikansk fotboll. Det var kul, men min kondis är ju inte i toppform direkt. ...

Ovido - Quiz & Flashcards