I SAW THIS BOY NEXT TO ME, WHO WASN'T BEAUTIFUL UNTIL HE SMILED.

FIX FIX FIX 

   Röd ful äcklig ljus urtvättad färg med utväxt      Kastanjebrunt/rött  

ÄLSKA MIG MEST NÄR JAG FÖRTJÄNAR DET MINST FÖR DET ÄR DÅ JAG BEHÖVER DET MEST.

     
Älska mig minst när jag förtjänar det mest...

Jag är så dum, så jävla jävla dum. Fyfan för mig. 

Hon var sjutton år, 45 kilo lätt, skinn och ben.
Men spegeln äter upp det positiva som hon ser.
Lämna mig ifred för jag orkar inte mer.
Två, fingrar i halsen - hostar upp mina problem.

Så, spottar ut skam, hon lever med en fiende.

Lever med en nattsvart känsla så vidrig.
Känns som döden knackar på när man är ensam.
Jag skär mig själv för att rymma ifrån den känslan.

Tänk dig en massa människor som samlas runt dig,
och pekar ut alla dina fel som ett mönster.
Därför stannar jag hemma, låser in mig på rummet
det känns lite tryggare - världen genom mitt fönster.

Har dåligt med pengar, kan inte följa trenderna,
och gör man inte det så försvinner de flesta vännerna.
Sömnlös, hoppet hoppade av
första chansen det fick så jag mår botten idag.

Du är vacker som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är idag.
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra,
för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Har en farsa som är världens största egoist.
Han blev kär i alkoholen, tar familjen sist.
Jag skulle vilja säga att jag inte bryr mig ett piss.
En ensam fågel som bär på tok för stor kvist.

Våra liv kan kännas tomma och iscensatta.
Tänk om vi redan är döda, här istället vi straffas.
Det äter upp mig inifrån, självkänslan,
ligger i respirator så skadad och väntar.

Den positiva lilla tjejen är försvunnen.
Blicken är tom, kapitel 17 är ba' mörker.
Varför spelar spegeln ett spel mot mig?
Varför gråter livet, när döden alltid ler mot mig?

Hur ska jag bete mig i sociala sammanhang,
när kroppen har panik och hjärnan vill spela på samma band?
Jag hatar att jag hatar mig, är trött på att vara trött,
ensamheten förför mig varje dag jag kliver upp

Du är vacker som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här idag
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Det känns som första dagen i skolan ja, fast varje dag.
Nervositeten kidnappar min mage fram och tillbaks,
om jag kunde lita på mig själv och sluta söka svar
då kanske ni skulle se mig som någon som var lika bra.

En osynlig 17-åring vore allas dröm,
men inte på det sättet det skeppet har gått på grund.
Låt mig inte sitta själv idag igen.
Låt mig inte möta mina tankar som följer mig hem.

Blickarna i korridoren är som knivhugg i låren,
det är sånt som får mig att överväga resan till båren.
Tonåren, som skulle vara något bra
varför flyttar de på mig när mobbarna får vara kvar?

Men jag förstår dem, det måste vara mitt fel
det måste va' mitt äckliga jag som sätter mig i spel.
Det finns ingenting som går upp, allting går ner,
bäst jag smyger in på rummet och skriver mitt brev.


Du är vacker som du är, du måste vara som du var.
Det är knappast fel på dig, det är fel i världen här idag
Knyt båda nävarna och fokusera på nåt bra
för innerst inne vet dom om att dom har fel och du är underbar.

Om någon förklarade för mig hur människan egentligen fungerade så skulle många utav mina djupa frågor bli bersvarade. 

Det finns ingenting jag hatar mer än lögner och personer jag inte kan lita på. Jag har blivit sviken så många gånger att varje gång någon ljuger för mig kan jag inte låta bli att bli helt vansinnig. Det är inte det att jag blir arg för vad personen ljuger om. Jag blir inte upprörd för att personen ljuger, jag blir upprörd eftersom att jag efter det inte kan lita på denne längre. 

Tillit har, av någon anledning jag inte vet varför, blivit väldigt viktigt i mitt liv. 

Men på senaste tiden har jag börjat fundera mer och mer. Det finns egentligen ingen man kan lita på, eller? Har ni hört talas om altruism? 

Altruism är när man gör allting för sin egen vinning. Kan du komma på en god gärning du gjort för någon annan som du själv inte vunnit på? Att du skickar pengar till fattiga barn, är det verkligen endast för att du tänker på barnen? Eller får det dig även att känna godhjärtad? Det är klart du gör. Du kommer aldrig kunna göra något för någon annan som du själv inte får ut något utav. Att ge en komplimang till någon gör du för att göra en människa glad, för att du ska bli glad eller för att denne ska tycka du är snäll, med detta säger jag inte att du inte menar det du säger. 
 

Nu kommer ni med frågan "hur kommer det sig att vissa offrar sitt egna liv för att rädda någon annan, om det inte vore för att han tänkte på den utsatte?"
 

Detta kan man se från olika synvinklar.
Är det någon älskad är det självklart, man vill inte utsätta sig själv för den smärtan att en älskad går bort. Du vill inte uppleva den sorgen, därmed skulle du givetvis göra allt för att rädda personen. 

Däremot, är det en främling, hur skulle du själv då kunna vinna på det? 

För ett tag sen berättade en person för mig om när hon och hennes man var i Thailand när tsunamin 2004 inträffade. Jag berättar bara lite kort nu. De hade sett vågen komma på långt håll och hon hade tagit tag i sin man för att springa därifrån upp på ett hustak där vågen inte skulle nå dem. På vägen upp på stranden hade hon sett hur det låg en man på stranden som hade trillat, skadat sig illa och inte kunde ta sig därifrån. Hon berätta då att hon inte hade brytt sig om det eftersom det enda hon tänkte på i det ögonblicket var att rädda sig själv och sin älskade. Hennes man däremot, tänkte inte som sin fru. De sprang upp på taket och väl där uppe slet mannen av en elledningssladd och knöt runt magen, efter det hoppade han i vattnet som nu hade tagit över hela stranden, och räddade mannen de sett liggandes nere på stranden. 

Varför gjorde han detta?

Jo. Att paret ville rädda varandra, fast egentligen sig själva från en stor hjärtesorg, var ju tydligt. Hade det inte vart så hade de stannat upp på stranden för att plocka upp mannen. Istället fortsatte mannen upp till taket med den han älskade mest, alltså den som också kunde påverka honom mest om hon blev skadad, och sedan räddade han mannen. Hade han inte räddat mannen och bara låtit honom dö hade han förmodligen inte kunnat sova gott någonsin mer. Anledningen till detta var för att han visste att han kunde rädda mannen. De andra 225.000 människor som dog, kunde han inte rädda och därför kan han inte ha dåligt samvete för det heller. 

   

Förstår ni hur jag menar?

Jag skulle kunna komma med 100 fler exempel men jag tror ni förstår vad jag menar ändå. Visst känns det hemskt att veta att man är så ensam och att alla är så egoistiska? Det finns ingen som skulle göra något för dig bara för din skull. "Bara för din skull" är sånt jävla bullshit. Det finns inget sådant. Allting handlar om hur egoistisk människan är och jag tror det är det vi måste lära oss. 

Att inte lita på någon annan än dig själv. Det gör inte jag. Jag litar bara på mig själv. Och visst är det tråkigt? Men det är så det är, och förmodligen alltid kommer vara. Alla kommer alltid skydda sig själva i första hand. Därmed kommer alla lögner, för att skydda sitt eget skal. 

Men det vi inte tänkt på är hur mycket vi förstör för andra.

Men fortfarande, allt handlar alltid bara om oss själva.