SHE SAYS SHE'S FINE, BUT SHE'S GOING INSANE.

SHE SAYS SHE FEELS GOOD, BUT SHE'S IN A LOT OF PAIN.

SHE SAYS IT'S NOTHING, BUT IT'S REALLY A LOT.

SHE SAYS SHE'S OK, BUT SHE'S REALLY NOT.

I am not a perfect person, there is many things I wish I didn't do.

But I continue learning. 

I've found a reason for me to change who I used to be. 

A reason to start over new. 

And the reason is you. 

man har alltid hört att alla är unika. alla har någon gång hört att man är ”knäpp” för att man tycker på ett sätt, eller gör något som faktiskt är väldigt ”knäppt”. man säger att man gillar att vara annorlunda. du är inte som alla andra. du vill inte vara som alla andra. men har du någonsin tänkt på det dåliga med att inte vara som någon annan? 

man gör alltid rätt själv. tycker man iallafall. men det du tycker är rätt, tycker någon annan är fel. att alla funkar så olika är rätt fascinerande ändå. vem har rätt och vem har fel? vem har fel och vem har rätt? det finns alltid en orsak till att människor bråkar och det är att de tycker på olika sätt. hade de inte gjort det hade det inte heller funnits något att bråka om. du har rätt, för att det du säger är rätt, tycker du. han har rätt, för att det han säger är rätt, tycker han. om man tänker efter så är du jävligt ensam egentligen. det finns ingen i hela världen som kan tycka exakt lika dant som dig, i alla aspekter. tänk vad ensam du är. jag känner mig ensam när jag tänker på att de åsikter jag har, kan någon annan tycka är helt åt helvete fel. så, har jag rätt eller har jag fel? jag vill så gärna ha rätt, för jag har ju alltid rätt, tycker jag. 

eller så har jag inte det. inte enligt dig. 

jag ska berätta en sak.

det börjar med att du ser någon du vill likna. du vet den där snygga tjejen? du älskar hennes hår. hon har så snygg stil. hon gillar skor, precis som du. hon har perfekta bröst och perfekta former. hon är ganska smal också. du vill vara som henne. 

du ställer dig i spegeln. tar fram en bild på henne. jämför. ja, du behöver ju bara spara håret och dom där långa naglarna är ju inte så svårt att fixa. sen är det ju inte så svårt att få dom där låren, det är ju bara att träna bort på gymmet. behövs ju inte mycket. bara lite grann. 

du går på gymmet. tränar lite. du ser att du börjar få lite snyggare lår efter de där övningarna för benen. då är det bara midjan som behövs fixas. sen har du nästan likadan kropp som henne. 

du går på gymmet. tränar lite. du ser att du börjar få lite snyggare midja också. du är rätt stolt. du tittar dig i spegeln men är lite missnöjd ändå. helt plötsligt, på grund av att du har fått mindre midja, så har du fått större rumpa. så stor skulle den ju inte vara. det är ju inte hennes. 

men skit i det. 

du sätter dig vid datorn. läser bloggar och sånt, som vanligt. men så kommer du in på någons blogg. du vet inte vems det är. det står inga namn. i bloggen nämns "proana". vad är det? du googlar. det står för anorexia nervosa. du ser ännu ett ord "promia". vad är det? du googlar. det står för bulimia nervosa.

fan vad överdrivet tänker du. vem vill kalla sig själv proana eller promia? hur fan kan dom vilja bli så smala? jag skulle aldrig vilja vara så smal. det är för smalt. äckligt. snuskigt. läskigt. fult. blä. du förstår inte. 

men du läser ändå deras bloggar. du vet dom som vill vara sådär smala? du läser dem ändå. ganska intressant ändå. dom är ju dumma i huvudet som vill vara sådär smala. men deras tips är ganska bra. 

ja, deras tips. dricker du citronvatten ökar det ämnesomsättningen. samma sak med stark mat. drick vatten så fort du är hungrig så går det bort lite. borsta tänderna om du är sugen på mat. om man dricker kolsyrat vatten blir du mätt mycket snabbare än om du dricker vanligt vatten. sitter du vid datorn länge, ställ dig upp och hoppa 15 gånger så håller du igång matsmältningen. sträck på dig när du sitter så förbränner du mer kalorier. 

dessa tips är ju inte så farligt att följa, eller hur? du dör ju inte av att äta starkare mat och dricka mer vatten. det är ju ändå nyttigt att dricka vatten. 

sen börjar du läsa om kalorier. du börjar lära dig hur man räknar dem. visst, du kan äta choklad och godis oså, men ta den chokladkakan som innehåller minst kalorier. det är ju inte farligt att göra så, eller hur? du äter ju godis, herregud det blir man ju tjock av. det är ju dessutom nyttigt att inte äta så mycket godis.

men i och för sig.. om du äter godis, för du älskar ju godis så mycket så du kan ju inte bara sluta äta det, så kanske du ska äta lite mindre mat. ja, det blir väl lagom att äta ungefär så mycket som får plats i dina två handflator. det har du läst på en blogg. det ska vara bra. det ska funka.

då äter du ju både mat och godis, eller hur? bara lite mindre av båda två. 

men fan... går du ner något då? du vet inte. du får ju givetvis börja väga dig morgon och kväll. så du vet om du går ner i vikt eller inte. väger du mer på morgonen än på kvällen är det bra. gör du inte det så är det väldigt dåligt. för då går du ju inte ner i vikt. 

det är smart att börja duscha kallt också för den delen. för då lägger kroppen mycket energi på att värma kroppen = förbränning av mer kalorier. 

skit i att det är kallt. ett litet tag står du ut, du ska ju ändå inte gå ner så mycket till. 

du ställer dig på vågen. bara 2 kilo kvar. och om 3 dagar är det bad i skolan. du måste ju vara smal då. kan man inte skynda på det lite? du har ju läst om dom tjejer som spyr efter dom har ätit. men nej, usch vad äckligt. det skulle du aldrig göra. 

senare på dagen är det middag. dina föräldrar tvingar dig att äta mycket. du får inte gå ifrån bordet förrän du är klar. fan, dom fattar ju inte! ser dom inte att du är tjock? kan dom inte förstå att det är för mycket för dig? du ska ju gå ner i vikt. bara lite. tills på torsdag, då du ska bada med klassen. med dom snygga killarna.

du kan ju inte berätta för dina föräldrar, de skulle ändå inte förstå. dom skulle säga som alla andra. "men du är ju redan smal, varför ska du banta?". men dom ljuger. du är visst tjock. det är ingen som förstår. bara du. du kan inte berätta för någon annan. det är därför du har gjort en blogg. som alla andra som vill bli smala. där du skriver allt. vad du äter, hur mycket du väger, du lägger upp bilder på hur tjock du är, bilder på hur smal du vill bli o.s.v anonymt givetivis. för ingen annnan skulle förstå. förutom du & dina internet vänner. 

efter maten får du ångest. fan, nu kommer du ju väga mer på kvällen än på morgonen. finns det inget sätt att få bort det? du kanske skulle spy ändå. bara lite. inte alls mycket. det skulle ju göra att du går ner i vikt lite iallafall. och du kan ju prova en gång för att se hur det är. 

sagt och gjort. du går till toaletten. väger dig. 54.5 kg. det är mycket. tycker du. du häller i dig vatten, du har läst att det är lättare att spy då. du lutar dig över toaletten. tvekar lite. men vad ska du göra? du måste. du för fingrarna till munnen. pressar ut allt vatten du nyss hällt i dig. det kommer inte mycket. men iallafall. du ställer dig på vågen. 54.5 kg fortfarande. jävla skit. du gör om processen igen. ställer dig på vågen. till din lättnad väger du nu 54.3 kg. 

du blir så glad. du känner lyckan inom dig. du har lyckats. 

du funderar lite. det var ju inte så farligt att spy ändå. och det är ju ett väldigt bra sätt att gå ner i vikt. du gör om samma sak dagen efter. och dagen efter igen. tillslut gör du det efter varje måltid. 

du har även börjat använda måttband för att se hur mycket du krymper om magen. för om du ändå ska få smalare rumpa så kan du ju lika gärna få smalare mage också. eller hur? spela roll. lite mindre gör inget. 

nu har folk börjat lägga märke till att du är smalare. "shit, vad dina nyckelben syns mycket!", "gud, vad smal du har blitt..". det är en komplimang. i dina öron. men det du inte hör är att det dom säger är absolut ingen komplimang. i deras ögon har du blitt för smal. 

men du blir ändå glad. nästan lite för glad. nu vill du ha ännu mer komplimanger. höra vilket bra jobb du har gjort.

nu har du ju gått ner de 2 kilon du skulle. och folk har sett. varför såg dom inte tidigare? om du går ner 2 kilon till kanske dom ser mer? äh, 2 kilon är inte så mycket. det dör du inte av. du fortsätter. 

du har börjat bli äcklad av feta människor. hur fan kan dom äta så mycket? dom är ju skit tjocka. fan vad äckligt. så tjock ska du aldrig bli. 

man ska vara smal. smal är så mycket. smidigt, litet, mysigt, skönt, snyggt. ja, det är allt verkligen. 

du vet den där bilden du såg? hon som var sådär äckligt smal. hon är inte så äcklig ändå. det är ju rätt snyggt. vad dum du var som tyckte det var fult och äckligt. det är ju inte det. du skulle också kunna tänka dig att se ut så. du har också börjat använda dig av orden pro ana och pro mia. du har nu insett att det är inte så löjligt ändå. det är smart. det är sunt. 

Det du inte har insett är att du, har precis som alla dom där andra smala tjejerna, blitt psykiskt sjuk. Psykiskt sjuk. Och dum i huvudet, precis som du kallade de andra tjejerna. Det låter så fel. Du kan ju inte ha någon psykisk störning. Men man inser inte hur fel det är att tycka att 54.5 kilo är mycket. För det är inte mycket. Och man kan inte ana hur jobbigt det är att ta sig ur det. Ångesten. Det är något jag inte ens önskar min värsta fiende. Man vill dö. Man vill verkligen dö när man tar sig igenom sitt tillfrisknande. Jag vet. Jag vet verkligen.

För det är mig själv jag skriver om.

tänk att bara vakna ur en dröm. tänk om jag drömmer allting? alla mina vänner. mitt liv. min skola. mina föräldrar. gemenskapen. kärleken. vänskapen. allting. sen är det någon som nyper mig i armen. väcker mig. det finns inte. tänk att vakna i ett mörkt rum. inget ljus. inget mörker heller egentligen. värme utan kyla och kyla utan värme. ingenting. tomt. vad är ingenting och vad är någonting? ett tomrum finns inte. ett tomrum är ett tomrum och ett tomrum är egentligen ingenting. precis ingenting. men vad är ett "ingenting"? det är ingenting. ingenting. skulle man känna panik? hur kan man känna panik om det inte finns någon panik? om det inte finns någonting? vad skulle man känna. man skulle inte känna någonting. man skulle inte känna någonting. men vad är någonting? ingenting. nej, ingenting är ingenting och ingenting finns inte. så vad är ingenting och någonting? hjälp. 

snälla, nyp mig inte. låt mig drömma vidare. låt mig inte uppleva ingenting, någonting. för den här drömmen är nog den bästa jag haft. snälla, väck mig inte.